Zsandraa

Okej läget var följande. Jag och linda skulle baka en kladdkaka. När vi väl börjar inser vi att det inte finns tillräckligt med socker. Vi funderar på vad vi kan använda istället, det finns ju florsocker, sockerbitar (det bästa allternativet men det hade vi inte :P) eller  pärlsocker. Vi tog pärlsocker och tänkte att vi smälter det i smöret så att det i varje fall blev flytande. Men i got news for you. Pärlsocker smälter inte. Man kan ha det i ugnen, på tex bullar. Som om det inte vore nog så blir det ett konstig segflytande kladd av blandningen med smör, funkar lite som klister, och det börjar lukta bränt. Så vi fick en kladdkaka med vita prickar på, fast den vart inte riktigt kladdig på samma sätt som den brukar... hm :/ men vi hade grädde i varje fall :)

Igår gjorde jag bort mej. Jag var på söder med min underbara emelie och vi gick in i ett sånt där tunnelbane hus för att vänta på bussen. Det var mörkt ute och jag såg min spegelbild i glaset när jag för nån anlednign bestämde mej för att dans på ett väldigt töntigt sätt. Då inser jag att det står en kille på andra sidan glaset. Jag trodde att det var min spegelbild eller nåt i den stilen och emelie börjar asgarva när hon inser vad jag ahr gjort. Jag, som skäms extremt mkt, börjar säga "fan vad pinsamt" om och oom igen. När han plötsligt står bakom mej. Samtidigt så vänder jag mig om och typ skriker "Fan vad pinsamt" och först då inser jag att han faktiskt har gått in. Illa för mej, välgigt illa. Och jag då som typ tror att jag ska dö av skam går ut med emelie och vi ställer oss vid busshållplatsen på ett säkert avstånd från honom. När vi står där går det förbi en kille med JÄTTE stort och konstigt affro och jag ställer mej och stirrar med öppen mun och ser allmänt dum ut. När jag väl kommit över chocken från hans hår så vänder jag mej om mot emelie och säger, återigen väldigt hörgt, " Var är min loverboy?" med en liten sexig betoning på loverboy. Och då ser jag min loverboy gå förbi busshållplatsen och över gatan. Emelie börjar asgarva igen och jag inser då att han måste ha sett när jag stirrade på den där killens hår och han måste definitivt ha hört att jag kallade honom min loverboy. Jag fick varken hans namn eller nummer men åtminstone ett riktigt gott skratt...